Män som arbetare

I och med industrialiseringen skapades många arbetstillfällen för folket. Men arbetarna fick utstå mycket slit på grund av dem dåliga arbetsvillkoren. Långa arbetsdagar med arbeten som var nedbrytande för kropp och hälsa hos arbetarna medan cheferna tjänade mycket pengar ledde till sammanslutningar av arbetare i form av fackföreningar.

Vilka slags arbeten tror du att det fanns?

I Fackföreningarna kunde arbetarna senare stämma av med varandra om frågor som till exempel att gå i strejk som protest mot förhållanden man ogillade på arbetsplatsen. Sådana aktioner kunde senare leda till att chefer tvingades att svälja sin stolthet och gå med arbetarnas önskemål såsom att till exempel höja lönen.

Barn som arbetare

Många barn var arbetare. Oftast var det barn som kom från fattiga familjer. Dessa barn fick under 1800-talets industrialisering arbeta främst i tobak- glas- och tändsticksindustrin. Barnen utnyttjades hårt och fick inte vara vad de just är, alltså barn. Barnen sågs som en börda i de fattiga familjerna på grund av de hade svårt att försörja sina barn, därför fick barnen arbeta i fabrikerna i stället för att gå i skolan. Barnen var eftertraktade i fabrikerna eftersom de var lättare att kontrollera, samt fick de sämre lön än andra. Även på landsbygden blev barn en tillgång för bönder som ville bespara sig kostnader för drängar och pigor.

Hur tror du att det ser ut i världen idag? Finns det barnarbete tror du?

Kvinnor som arbetare

Under industrialiseringen blev det vanligt för kvinnorna att arbeta i den offentliga sektorn, specifikt arbeten som barnmorska och sjuksyster. Även kvinnorna var en billig arbetskraft som fabriksägare utnyttjade. Kvinnan fick nämligen bara 2/3 av en mans lön trots att man utförde samma arbete. Detta oroade männen eftersom ägare till fabriker skulle kunna föredra kvinnor framför män. Detta fick männen att genom sina fackföreningar se till att kvinnorna inte hamnade på deras arbetsplatser vilket senare ledde till att man lättare kunde identifiera mansyrken och kvinnoyrken.

Andra arbeten i offentliga sektorn blev en möjlighet för kvinnor. Arbeten som småskolelärare blev populära för borgarklassens kvinnor. Men här fanns det villkor som gjorde att kvinnan var skyldig att lämna sitt arbete i händelse av giftermål.

Vad tycker du är ett kvinnoyrke respektive mansyrke idag och varför tycker du så?

Det finns många anledningar till varför folkmängden ökade så drastiskt under 1800-talet.  I början av 1800- talet var folkmängden cirka 2,5 miljoner invånare, men i mitten av samma århundraden så hade folkmängden ökat med en miljon alltså cirka 3,5 miljoner invånare. En bondefamilj ute i landsbygden kunde bestå av 10 barn och detta var vanligt på den tiden. En anledning till den ökade folkmängden var den långa freden som besparade männen att gå ut i krig och få med sig sjukdomar hem. Sedan fanns det andra anledningar som till exempel den förbättrade sjukvården, upptäckten av vaccinet och sist men inte minst så hade jordbruket utvecklats och skapat större skördar där potatisen blev en viktig matkälla för människorna i Sverige.

Hur ser befolkningsökningen ut idag?

Källa: Berggren, Greiff (2000) En svensk historia från vikinatid till nutid

Barnsängsfeber

På 1800-talet var det vanligt att mammorna dog då de födde sina barn. Detta kallades för barnsängsfeber. Ingen visste varför.

Philip Semmelweiss arbetade vid en förlossningsavdelning på ett sjukhus i Wien. Han hade lagt märke till att fler mammor dog på läkarnas avdelning än på barnmorskornas.  Semmelweiss trodde att anledningen kunde vara den stora skillnaden mellan
läkares och barnmorskors uppgifter. En läkares uppgifter var bl.a. att obducera döda människor och sedan när det kom in någon som skulle föda sitt barn så gick läkaren oftast direkt över till förlossningsrummet utan att vare sig tvätta händerna eller byta kläder.

En dag så obducerade Semmelweiss en kollega, som dött av blodförgiftning efter att ha fått ett sår vid en obduktion och upptäckte samma symtom hos den döde läkaren som hos de som dog i barnsängsfeber. Han förstod då att det var läkaren som överförde bakterier från obduktionen till förlossningsrummet och det var de som gjorde att mammorna dog. Semmelweiss införde nu att alla skulle tvätta sig noggrant innan de förlöste någon. Efter det så minskade mödradödligheten dramatiskt.

Hur tror du att det är idag? Hur ser barnadödligheten och mödradödligheten ut idag?

Källa: Almgren Hans, Bergström Börje & Löwgren Arne, Alla tiders historia, 2006.

Vaccination

Smittkoppor var en otroligt smittsam sjukdom som många dog av.

Engelsmannen Edward Jenner framställde ett smittkoppsvaccin som kunde användas som förebyggande behandling. Man hade upptäckt att mjölkerskor som smittats av kokoppor inte smittades av smittkoppor. Från lymfan från en kokoppsmittad mjölkerska tillverkade han en vätska som han kallade vaccin. Den första vaccinationen i Sverige gjordes den 23 oktober 1801. Sverige var snabba med att dra nytta av Jenners upptäckt. År 1816 lagstiftade Sverige som första land i världen att alla barn under två års ålder skulle vaccineras mot smittkoppor.

Finns smittkoppor idag? Vad finns det för andra sjukdomar man kan vaccinera sig mot idag?

Källa: http://www.algonet.se/~hogman/slsjuk.htm
http://multimedia.skolverket.se/data/object/5228/522836.jpg

1842 infördes folkskolan i Sverige. Detta innebar att alla barn skulle gå i skolan.



Innan så var det i stort sett endast de rika barnen som gick i skolan. De barn som inte gick i skolan var tvungna att vara hemma och arbeta för att hjälpa till med försörjningen av sin familj.

Barnen läste hemma varannan dag, det berodde på att det ofta var lång väg till skolan, men även att syskonen i samma familj ofta var tvungna att bära samma kläder. De fick alltså turas om att använda kläderna och gå till skolan.  Skolböckerna fick de också dela på.



På vintern kunde vara så att några barn kom extra tidigt till skolan för att elda så att det skulle bli varmt i klassrummet.

Tänk om det skulle vara så för er i dag, hur skulle det vara tror du?

Källa: http://www.bgf.nu/historia/9/skolan.html#5

Under 1800-talet påverkades Sverige av de politiska förändringarna som ägde rum i övriga Europa. Man började rikta sig mot demokrati och parlamentarism som skulle innebära att kungen inte ska ha lika stor makt. Det bildades sammanslutningar, organisationer och demonstrationer mot dåvarande kung Gustav IV som var en enväldig sådan.

När Sverige förlorade Finland till Ryssland år 1809, blev det för mycket och detta ledde till att kungen avsattes. Men jämlikheten och friheten gynnades inte så mycket av detta utan ståndsriksdagen fortsatte att gälla och den nya kungen hade fortfarande en stor makt.

Vreden och missnöjet bland de flesta människorna i Sverige fortsatte att stiga och med detta fortsatte demonstrationerna. I bland gick det så långt att människor skadade sig och i vissa situationer dött när de drabbats samman med militären.

Även tidningarna spelade en stor roll i den politiska förändringen i Sverige. Med tidningarna nådde budskapen fram till många människor och därmed bildades opinioner som ogillade kungen och den rådande politiken.

År 1840 blev riksdagen mer präglad av frihet och jämlikhet. Kungen förlorade en del av sin makt. Men folket nöjde sig inte utan ville ha mer rättvisa och man var fortfarande missnöjd med fyrståndsriksdagen.

År 1862 blev det ändringar i kommunallagar detta innebar att sockenstämman ersattes med kommunalstämmor och detta skulle betyda att kyrkan förlorade sin makt och inflytelse och i stället skulle kommunfullmäktige styra i de stora städerna. Med dessa förändringar innebar det att folket i kommunerna skulle få rösta men bara om man hade inkomst och förmögenhet.

Under år 1865 avskaffade man fyrståndsriksdagen och ersatte den med tvåkammar riksdag . Första kammaren som väljs av landstingen och stadsfullmäktige i städerna. Och den andra kammaren som väljs av dem som hade en viss inkomst och egendom. Dessa regler för rösträtt gjorde att endast 5,5 procent av befolkningen skulle få rätten att rösta. Därför gynnades folket inte särskilt mycket av valet.

Det blev många strejkar och demonstrationer som fortsatte ända in på 1900-talet där det blev förändringar.

Källa: Berggren, Greiff (2000) En svensk historia från vikinatid till nutid.
http://multimedia.skolverket.se/data/object/5286/528622.jpg

Ta reda på, reflektera och diskutera

Vad tror ni påverkade den ekonomiska tillväxten under industrialiseringen?

På vilket sätt bidrog näringsfrihet, frihandel  och gränsöppning den ekonomiska utvecklingen?

Förklara vad snilleindustrierna var och deras roll i den ekonomiska utevcklingen?

Ekonomisk utveckling och snilleindustrierna

Industrialiseringen medförde en rad viktiga reformer som bidrog till en ekonomisk utveckling i Sverige. Bland annat var det fullständig näringsfrihet år 1864 och frihandel år 1865 som infördes. Även gränserna öppnades och år 1860 var man inte längre tvungen att ha pass när man reste till andra län. Men det var också kända svenska uppfinningar som i sin tur grundade multionationella företag som kallades snilleindustrier som bidrog till en ekonomisk utveckling. Exempel på uppfinningar var microtelefonen (första väggtelefonen) av Lars Magnus Ericsson, tändstickor utan giftigt fosfor av Gustaf Pasch (som senare förbättrades av John Edvard Lundström) och den kände Alfred Nobel som uppfann dynamiten.

Idag ser vi det som en självklarhet att ha samma tid i Borås som i Stockholm, men så har det inte alltid varit.

När järnvägsgenombrottet kom skulle man följa tidtabeller men problemet var att man hade olika tid, såkallad lokaltid, i olika städer. Det var exempelvis 24 minuters skillnad mellan Göteborgs- och stockholmstid. I femton år kunde man inte enas om samma tid. Men den 1 januari 1879 var Sverige det första land i världen som införde standardtid.

Att skicka brev var ett viktigt kommunikationsmedel. Järnvägsrevolutionen förde även med sig genombrottet med frimärken på brev. Världens första frimärke trycktes i England år 1840. Sveriges första frimärke kom inte förrän år 1855 och medförde att postens första offentliga brevlådor sattes upp. Så här såg Sveriges första frimärken ut.

Det gula märket skulle vara grönt men trycktes av misstag och ses idag som väldigt unikt eftersom man bara känner till ett enda använt exemplar. Idag är detta frimärke ett av världens dyraste märke. 1885 såldes märket för sju kronor. 1998 såldes märket för 14 miljoner kronor.

Sverige var fortfarande ett landsbygdssamhälle ända fram till mitten av 1800 talet. De flesta människorna bodde på landsbygden och befolkningen ökade under hela 1800 talet, men bönderna och jordbrukarna blev inte fler. Det blev istället fler jordlösa hem och det var inte lika många barn som dog. De flesta människorna hade en kontakt med jordbruket och det fanns också hanverkare, smeder och skomakare. Industrialiseringen var en väldigt framgångsrik period med mycket förändringar.

Det blev stora förändringar under 1800 talet i jordbruket. Nya jordbruksredskap och maskiner blev valigare och många uppfinningar kom till, som till exempel: järnplogar, såningsmaskiner, tröskverk och sorteringsmaskiner. När industrialiseringen kom blev det en stor folkökning, därför behövde människorna mer mat. Det problemet löste man först genom att odla upp en massa betesmark men det räckte inte till alla människor.

Hur ser jordbruket ut idag? Hur många sysslar med det idag jämfört med då?

Källa: Christensson (red.) (2008). Signums svenska kulturhistoria. Karl Johan tiden
Berggren, Greiff (2000) En svensk historia från vikingatid till nutid

Karl Gustav Patrik de Laval som var född 9 maj 1845 var en av Sveriges mest framgångsrika uppfinnare. Han startade 37 olika företag under sitt liv. En separator kunde kosta 450 kronor förr. Han är mest känd för att ha uppfunnit mjölkseparatorn och för alla sina försök till olika uppfinningar. Under 1800 talet vill människorna ha en bra och fungerande mjölkseparator. En sådan separator skiljer grädden ifrån mjölken.  
Har du någon uppfinningsidé?
http://www.nasbydalskolan.taby.se/Projekt/Entries/Inventors/AlfaLaval/deLaval.htm
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/d/d9/Alfa_Laval_separator_reklam.jpg 

Det diskuteras om vem det egentligen uppfann telefonen. Alexander Graham Bell är erkänd uppfinnare då han hade råd att betala patenten. Antonio Meucci som var halv italienare och halv amerikan tillverkade sin första telefonen omkring 1849.  Han försökte få patent för den den 28 december 1871 men det hade han inte råd med. Så istället gjorde Alexander Graham Bell det 1876 och fick äran för uppfinningen. Antonio försökte tala om sanningen om telefonens uppkomst och det gjorde han ända till han dog. Lars Magnus Ericsson studerade och utvecklade  telefonen i Sverige . Han uppfann microtelefonen (väggtelefonen) som blev en succé i Sverige.

Hur tror du det hade varit utan telefon/ mobil idag?

http://sv.wikipedia.org/wiki/Telefon
http://www.ne.se/antonio-meucci
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/1/15/1896_telephone.jpg

John Ericsson är uppfinnaren av skeppspropellern och den blev uppfunnen år 1878, (skeppspropellern är en apparat som får fartyg att åka snabbare). När han reste till England försökte han förbättra fartygspropellrarna. Ericsson tillverkade en propeller som användes i en tvåmastskonare i ett fartyg som hette Robert F. stackton. Detta fartyg blev det första som drevs av propeller. Det blev väldigt användbart i Amerika. Ericsson reste sedan själv till USA och där blev hans arbeten ännu bättre.
Vill du veta mer om John Ericsson och hans uppfinningar?
http://www.algonet.se/~hogman/uppfinningar.htm
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/5c/Propeller2.jpg

http://multimedia.skolverket.se/scripts/view/bildarkiv.asp?i=21766

När 1800-talet har sin början så är transportmedlen häst och vagn, hjulångare och ibland segelfartyg om man nu inte använder sina ben och går. Vattenvägarna gick oftast fortare än landsvägen, därför beslutade riksdagen år 1809 att bygga Göta Kanal för att förbinda kustsidorna. Farleden var klar att åka på 1832, det var ett imponerande bygge med tanke på att man hade använt spadar och hackor att arbeta med. Vad menas med kustsidorna tror du?

Till en början var det kanalen som transporterade varorna, detta gick ganska sakta och snart konkurerades den ut av järnvägen. Det var kring 1850 som järnvägsbyggandet startade, då främst mellan storstäderna Stockholm-Malmö och Stockholm-Göteborg. År 1864 blev den första stora järnvägen mellan Stockholm och Göteborg färdig. Invigningen firades med pomp och ståt.

Jättemånga människor arbetade med att bygga järnvägar och man byggde snabbt ett järnvägsnät over stora delar av Sverige. Där järnvägarna korsades byggde man städer och samhällen.

Tågen gick i 37/km i timmen vilket man ansåg var häpnadsväckande snabbt.

Nu blev all transportering mycket smidigare och snabbare  Livsmedel blev lättare att frakta med järnvägen, och folket i vårt land behövde inte flytta på grund av svält.

När tågen började gå så insåg man att det behövdes in tidtabell så att folk visste när tåget skulle gå. I och med det så infördes en gemensam tideräkning i hela landet.

Hur reser man idag? I sverige och världen?

Källa: http://www.flickr.com/photos/museemccordmuseum/2864818687/sizes/o/
Linqvist (2003) Historien om Sverige- från istid till framtid Stockholm: Norstedts förlag