När vi skapade den här bloggen tog vi hänsyn till historiedidaktiken. Men vad är didaktik egentligen?

Didaktik är en arbetsmetod och i den ingår frågeställningarna: vad ska vi lära oss? Hur ska vi lära oss? Varför ska vi lära oss och vem ska lära sig det?
I arbetet med historia har vi utgått från en didaktisk triangel med dimensionerna ämne, lärare och elev som samverkar och skapar en historia utifrån elevernas förförståelse, intressen och vad de ska ha lärt sig när de slutar år 5.    

Dessa dimensioner ska spegla en demokratisk process där eleven får vara med och skapa sin egen kunskap. Vi har valt att utgå från en traditionell historia och sätta den i samband med modern/nutid och individuell historia.

Hur ska vi arbeta och varför?

Parallellt med vår blogg har vi arbetat med berättelser, faktatexter, studiebesök, film och olika dramatiseringar. Arbetet har skett både i grupper och individuellt. Detta för att få så många olika inlärningsmöjligheter som möjligt.

Under arbetet har vi även arbetat med källkritik där vi granskat olika källor på internet och diskuterat och analyserat sanningshalt och innebörd.

Vi har försökt att arbeta utifrån olika perspektiv som klass, genus, kultur och etnicitet för att öka historiemedvetenheten och förståelsen för andra kulturers historia.

Vi vill att eleverna ska förstå att den lilla historien (ens egen historia) hänger ihop med den stora för att skapa identitet och förståelse för vem man är idag. Även att förstå att det jag gör idag påverkar det som händer imorgon - jag kan påverka historien!

---

 

Vilka mål ska vi sträva mot?

Skolan skall i sin undervisning i historia sträva efter att eleven

 

– förvärvar ett historiemedvetande, som underlättar tolkningen av händelser och skeenden i nutiden och skapar en beredskap inför framtiden,

• Med historiemedvetande menar vi att eleverna ska få en förståelse för hur historiens gång påverkar dem både idag och framtiden.

– utvecklar förståelse av historiska företeelsers och skeendens bakgrund och samband och att dessa kan uppfattas, förklaras och tolkas ur olika perspektiv,

– utvecklar förmåga att urskilja historiska strukturer, utvecklingslinjer och förändringsprocesser,

– tillägnar sig kunskaper om betydelsefulla historiska gestalter, händelser och epoker,

– utvecklar sin förmåga att använda historien som verktyg för förståelse av andra ämnen,

– blir medveten om att historiskt givna samhälls- och kulturformer är tidsbundna och att varje tids människor skall bedömas utifrån sin tids villkor,

– förvärvar förmåga att bedöma olika texter, medier och andra källor som tolkar och belyser historiska förlopp.

 

---

Källa: Hermansson, Adler 2004 Historieundervisningens byggstenar- grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik

 

Ludvigsson, David (2009) vilken historia ska vi ha i skolan? I årsskrift för historielärarnas förening 2009

---

 

Om du har frågor eller funderingar skriv gärna en kommentar i bloggen på så vis kan vi hjälpas åt att förbättra sidan.