Presentation
Hej och välkomna till 6Es blogg.
I denna blogg kan ni finna bilder, texter och filmer om 1800-talet. Vi har börjat med att presentera ett urval ur Sveriges historia på 1800-talet. Sidan ska informera, inspirera och väcka intresse för att vilja veta mer om 1800-talet. Arbetsgruppen har skapat denna blogg och eleverna ska fortsätta att vidareutveckla bloggen utifrån deras intresse. Det är dock inte helt fritt. Varje inlägg ska sparas som ett utkast, vilket innebär att det inte publiceras. Läraren ska då godkänna inlägget innan publicering. Varje elev har en enskild blogg, alltså en underblogg där de ska skriva om sin process i skolarbetet under sin arbetsgång, en digital loggbok, om till exempel vad dem har gjort eller lärt sig. Eleverna har lösenordskyddad underblogg där de själva väljer vilka som får läsa den genom att de säger användarnamnet och lösenordet de själva har valt. Under varje inlägg går det att kommentera, vilket godkänns av bloggens ägare innan publicering.
Till höger hittar ni olika rubriker. Här kommer en kort beskrivning om dem;
Senaste inlägg: de senaste 20 inläggen som har publicerats i bloggen. Det är rubriken som visas.
Kategorier:
- Bildgalleri: alla bilder som finns i bloggen finns i denna kategori. Länkar till texter om bilden.
- Didaktik & mål: beskrivning för lärare och föräldrar om vad det är och varför vi arbetar på detta vis. Här finns strävansmål och didaktiska tankar.
- Filmer: de filmer vi skapat publiceras under denna kategori.
- Hjälp: en beskrivning om hur man skapar en blogg på blogg.se och hur man går tillväga för att skapa inlägg och bilder med hjälp av bilder.
- Texter: texter om olika delar av 1800-talet.
Arkiv: alla inlägg sorterad efter den månad de blev publicerade
Länkar: här hittar ni länkar till elevbloggarna samt olika källor som vi kan använda oss av för att hitta information. Föräldrar kan också gå in här för att läsa mer om 1800-talet.
Vid frågor lämna gärna en kommentar så besvarar vi på dem så fort vi kan.
Med vänlig hälsning arbetslaget grupp 2; Malin Bengtsson, Katarina Johansson, Inga Muftic, Mundhir Hajir, Diana Fayyumi och Jasmina Muminovic.
PS. På grund av val av gratis blogg så kommer det att förkomma reklam. Det är blogg.se som publicerar en annons. Alltså är det inte klassen som publicerar någon reklam… DS.
Hjälp
Skapa en blogg
Gå in på http://blogg.se och klicka på knappen 'skapa din egen blogg'.

1. Domännamn är det var bloggen ska heta, alltså det man ska söka på. I vårt fall är domännamnet 'historieprojekt.blogg.se'.
2. Inloggningsuppgifter är med vilka uppgifter ni önskar att logga in med. E-post adressen måste vara er egen som ni har tillgång till.
3. Lösenordet väljer ni själva. Det behöver inte vara det samma lösenord som du har till den angivna e-post adressen.
4. En verifieringkod krävs vilket innebär att ni ska skriva av de tecken som finns i rutan ovanför.
5. När allting är färdig så klickar ni på 'skapa konto'. Tänk på att alla uppgifter ska vara ifyllda för att ni ska kunna gå vidare. Är verifieringskoden fel då får ni skriva om den igen, och även lösenordet ännu en gång.

Att logga in
Besök http://blogg.se och skriv in den e-post adress du skrev när du registrerade bloggen samt det lösenord du valde till bloggen. Klicka därefter på 'ok'.

Beskrivning av första sidan
1. Översikt: ni går in för att ha en översikt på bloggen. Där hittar ni flikar ni kan klicka på för att komma åt olika inställningar.
2. Nytt inlägg: en genväg till ett nytt inlägg. Där kan du bifoga både bilder, filmer och text.
3. Ta bort blogg: du raderar bloggen för gott samt allt i bloggen
4. Inställningar: här kan man, ifall man vill, skriva in för- och efternamn. Här kan man även koppla sin mobil till bloggen för att kunna blogga direkt från mobilen via MMS. Du sparar mobilnummer, skriver ett vanligt MMS fast inleder med ordet BLOGG och skickar till 71370. Inlägget visar text och bild som du har skickat samt en karta på vart du befinner dig. Det kostar som ett vanligt MMS och kan användas vid utflykter med klassen eller något projekt.
5. Lösenord: här kan du återställa eller byta ditt befintliga lösenord.
6. Avsluta konto: tar inte bara bort bloggen men även hela kontot och allting som har med just detta konto att göra.
7. En så kallad underblogg där man kan välja att skapa ett nytt domännamn eller koppla det till det namn huvudbloggen har. Diana har fått namnet historieprojekt.blogg.se/diana på sin blogg. Allting hon gör i denna blogg visas i enbart hennes blogg. Men hon måste logga in via huvudbloggen, alltså det angivna lösenord och e-postadressen för bloggen.
8. Här skapar du underbloggar
9. Mitt konto: en översikt på ditt konto. Du kommer till den sidan som visas först när du loggar in. Alltså 'huvudsidan'.
10. Hjälp: här kan du skicka ett meddelande till blogg.se support för hjälp.
11. Logga ut: här loggar du ut ur bloggen

Om ni går in på 'översikt' finner ni olika flikar.
- I den första fliken som visar sig hittar ni senaste händelser; alltså de senaste uppladdade inlägg, senaste kommentarer.
- Under 'utkast' sparas alla de inlägg som man inte vill publicera som än.
- Här finns det även genvägar under fliken 'skapa', där man kan gå till att skapa ett nytt inlägg eller bild.
- Under fliken 'arkiverade' hittar ni genvägar till gamla publicerade inlägg, kommentarer och bilder. Här kan ni leta upp det inlägg ni kanske vill göra ändringar i och sedan bara spara det på nytt. Då är det alltså bara rubriken på inläggen som syns.
Det finns även fliken 'kategorier' där ni kan skapa nya kategorier eller se vilka som finns. I varje blogg så är det inställt på 'allmänt' som en enda kategori och alla inlägg sparas här. Vi har lagt till 'bilder' 'filmer' osv i vår blogg.
Under 'statistik' kan vi även se hur många besökare vi har haft på bloggen.
- Unika besökare betyder per IP-adress. Men en person kanske besöker sidan mer än en gång och då registreras det under 'sidvisningar', alltså hur många gånger sidan(bloggen) har visats totalt.

Skapa ett inlägg i bloggen
1. Här kan du gå in för att bifoga en önskad bild du vill ha i bloggen.
2. Här kan du klistra in en sk 'html' kod ifall du tex. vill 'bädda' (lägga in) en youtube film. Du väljer bara länken som finns under 'embed' i youtube, till höger om den önskade videon och klistrar in denna kod i 'html' rutan som visas när ni klickar på nr 2. och klickar på 'uppdatera' på html sidan så kommer ni hitta er youtube film fint inbäddad i bloggen. Självklart kan ni skriva vidare i samma inlägg och ladda upp bilder.
3. Länka gör ni här. Markera den text ni vill länka, klicka på dessa kedjor och sen skriver ni in den sidan ni vill länka till. Då blir den texten ni har markerat färgad, vanligtvis i blått, och när någon klickar på den så kommer dem till den sida ni har länkat till.
4. Ett fint linjerat sträck ifall ni vill dela på inlägget. Dessa sträck ser ni i bland annat detta inlägg.
5. Här hittar ni specialtecken som visar sig i en ny ruta. Den ploppar upp och ni väljer det tecken ni vill ha i ert inlägg. Här har vi markerat ett hjärta.
6. Förhandsgranska: här kan ni se hur inlägget kommer att se ut vid publicering, utan att det publiceras. Alltså en granskning på vad som komma skall.
7. Spara som utkast: är ni inte färdiga med ett inlägg eller vill inte publicera det direkt kan ni spara det som utkast och fortsätta att arbeta vidare med det vid ett annat tillfälle. Dessa utkast sparas på bloggen och man kan komma åt dem på vilken dator som helst via bloggen.
8. Spara & publicera: här sparar ni och publicerar ert färdiga inlägg som kommer att synas på bloggen.
Ni kan välja olika funktioner i bloggen som finns utpekade med pilarna. Ni kan skriva en text i fet kursiv understruken och genomstruken stil. Ni kan välja att centrera inlägget eller bilder, eller vad som önskas. Ni kan även välja 'punkter' eller 'siffror'. Funktioner som även finns i Word program som lätt känns igen och som är lätt att använda. Ni hittar även en flik 'Kategori' som finns utpekat ovanför 'förhandsgranska, spara som utkast' .. Här väljer ni i vilken önskad kategori ni önskar att ert inlägg ska publiceras i och finnas i, förutsatt att ni har skapat fler flikar än det som finna ('allmänt').

Arkiv
Här kan ni leta upp gamla inlägg som ni kan ändra i.

Design
Här finns färdiga mallar att använda för er som inte vill, kan eller hinner att designa er egen blogg.
Varje blogg och underblogg har sin egen design. Så den designen läraren väljer att huvudbloggen ska ha behöver inte alla elever ha.

Inställningar - skydd och säkerhet
Här kan ni välja att lösenordsskydda en blogg. Ni bestämmer själva lösenord och användarnamn för varje blogg. Här kan det även väljas att bloggens ägare skall godkänna de kommentarer som kommer in innan de publiceras på bloggen så inget olämpligt kommer ut. Man kan även dölja bloggen för olika 'sökmotorer'. Väljer man detta så kommer tillexempel inte bloggen upp när någon söker på google efter bloggen.

Skapa en länk
För att skapa en länk i bloggen som skall finnas under rubriken 'länk' kan ni gå in på fliken 'Skapa' och sedan 'länk'. Sökväg är den adress ni skall länka till, ex. historieprojekt.blogg.se/diana. Ailas är det namn ni vill ska synas i bloggen, ex. 'Elevblogg - Diana'. Beskrivning är frivilligt. Sen klickar man bara på 'lägg till länk' så finns länken i bloggen!

Går man in på 'arkiv' och 'länkar' hittar man de länkar som redan finns. Här kan man ta bort länkar genom att kryssa i rutan och ta bort. Eller så kan man ladda upp en ny länk.

Vart finns dessa länkar? Titta på denna bild så finner ni dem.

Arbetare under industrialiseringen
Män som arbetare
I och med industrialiseringen skapades många arbetstillfällen för folket. Men arbetarna fick utstå mycket slit på grund av dem dåliga arbetsvillkoren. Långa arbetsdagar med arbeten som var nedbrytande för kropp och hälsa hos arbetarna medan cheferna tjänade mycket pengar ledde till sammanslutningar av arbetare i form av fackföreningar.
Vilka slags arbeten tror du att det fanns?
I Fackföreningarna kunde arbetarna senare stämma av med varandra om frågor som till exempel att gå i strejk som protest mot förhållanden man ogillade på arbetsplatsen. Sådana aktioner kunde senare leda till att chefer tvingades att svälja sin stolthet och gå med arbetarnas önskemål såsom att till exempel höja lönen.
Barn som arbetare
Många barn var arbetare. Oftast var det barn som kom från fattiga familjer. Dessa barn fick under 1800-talets industrialisering arbeta främst i tobak- glas- och tändsticksindustrin. Barnen utnyttjades hårt och fick inte vara vad de just är, alltså barn. Barnen sågs som en börda i de fattiga familjerna på grund av de hade svårt att försörja sina barn, därför fick barnen arbeta i fabrikerna i stället för att gå i skolan. Barnen var eftertraktade i fabrikerna eftersom de var lättare att kontrollera, samt fick de sämre lön än andra. Även på landsbygden blev barn en tillgång för bönder som ville bespara sig kostnader för drängar och pigor.
Hur tror du att det ser ut i världen idag? Finns det barnarbete tror du?
Kvinnor som arbetare
Under industrialiseringen blev det vanligt för kvinnorna att arbeta i den offentliga sektorn, specifikt arbeten som barnmorska och sjuksyster. Även kvinnorna var en billig arbetskraft som fabriksägare utnyttjade. Kvinnan fick nämligen bara 2/3 av en mans lön trots att man utförde samma arbete. Detta oroade männen eftersom ägare till fabriker skulle kunna föredra kvinnor framför män. Detta fick männen att genom sina fackföreningar se till att kvinnorna inte hamnade på deras arbetsplatser vilket senare ledde till att man lättare kunde identifiera mansyrken och kvinnoyrken.
Andra arbeten i offentliga sektorn blev en möjlighet för kvinnor. Arbeten som småskolelärare blev populära för borgarklassens kvinnor. Men här fanns det villkor som gjorde att kvinnan var skyldig att lämna sitt arbete i händelse av giftermål.
Vad tycker du är ett kvinnoyrke respektive mansyrke idag och varför tycker du så?
Källa: Berggren, Greiff (2000) En svensk historia från vikingatid till nutid
Aftonbladet
Detta var aftonbladets första publicering år 1830. tidningar blev populära bland befolkningen. Man kunde följa den politiska utveckligen och allmänheten kunde även få ta del av nyheter från utlandet.
Källa: Lindqvist (2003) Historien om Sverige- från istid till framtid Stockholm: Norstedts förlag
Första järnvägen

Den första järnvägen i Sverige invigdes 1856. Kommunikationen i Sverige blev allt bättre.
Källa: Lindqvist (2003) Historien om Sverige- från istid till framtid Stockholm: Norstedts förlag
Befolkningsökningen

I en fredlig tid, med bra vård och bra skörd kunde befolkningen drastiskt öka. En vanlig familj ute i landsbygden kunde bestå av 12 medlemmar.
Källa: Lindqvist (2003) Historien om Sverige- från istid till framtid Stockholm: Norstedts förlag
Inflyttning till städerna
I och med industrialiseringen ökade inflyttningen till städerna.
Källa: Lindqvist (2003) Historien om Sverige- från istid till framtid Stockholm: Norstedts förlag
Första fotografiet

Detta är det äldsta svenska fotografiet på en svensk kung. Fotot är taget år 1844. Och fotot föreställer den svenska kungen Oscar 1.
Källa: Lindqvist (2003) Historien om Sverige- från istid till framtid Stockholm: Norstedts förlag
Alfred Nobel

Uppfinnaren av dynamiten. Han donerade senare sin förmögenhet till utdelande av priser.
Källa: Lindqvist (2003) Historien om Sverige- från istid till framtid Stockholm: Norstedts förlag
Telefontäta Stockholm

Detta är ett foto från en telefonväxel. Vi kan tydligt se att arbetsplatsen domineras av kvinnor. Under 1800 talet var Stockholm den telefontätaste staden i världen.
Källa: Lindqvist (2003) Historien om Sverige- från istid till framtid Stockholm: Norstedts förlag
Stockholm
På bilden ser vi Stockholm där den första utställningen år 1897. Detta var Sveriges första och största internationella utställning. Företagen fick med detta presentera sina uppfinningar för världen.
Källa: Lindqvist (2003) Historien om Sverige- från istid till framtid Stockholm: Norstedts förlag
Historiedidaktik & uppnående mål
När vi skapade den här bloggen tog vi hänsyn till historiedidaktiken. Men vad är didaktik egentligen?
Didaktik är en arbetsmetod och i den ingår frågeställningarna: vad ska vi lära oss? Hur ska vi lära oss? Varför ska vi lära oss och vem ska lära sig det?
I arbetet med historia har vi utgått från en didaktisk triangel med dimensionerna ämne, lärare och elev som samverkar och skapar en historia utifrån elevernas förförståelse, intressen och vad de ska ha lärt sig när de slutar år 5.
Dessa dimensioner ska spegla en demokratisk process där eleven får vara med och skapa sin egen kunskap. Vi har valt att utgå från en traditionell historia och sätta den i samband med modern/nutid och individuell historia.
Hur ska vi arbeta och varför?
Parallellt med vår blogg har vi arbetat med berättelser, faktatexter, studiebesök, film och olika dramatiseringar. Arbetet har skett både i grupper och individuellt. Detta för att få så många olika inlärningsmöjligheter som möjligt.
Under arbetet har vi även arbetat med källkritik där vi granskat olika källor på internet och diskuterat och analyserat sanningshalt och innebörd.
Vi har försökt att arbeta utifrån olika perspektiv som klass, genus, kultur och etnicitet för att öka historiemedvetenheten och förståelsen för andra kulturers historia.
Vi vill att eleverna ska förstå att den lilla historien (ens egen historia) hänger ihop med den stora för att skapa identitet och förståelse för vem man är idag. Även att förstå att det jag gör idag påverkar det som händer imorgon - jag kan påverka historien!
Vilka mål ska vi sträva mot?
Skolan skall i sin undervisning i historia sträva efter att eleven
– förvärvar ett historiemedvetande, som underlättar tolkningen av händelser och skeenden i nutiden och skapar en beredskap inför framtiden,
- Med historiemedvetande menar vi att eleverna ska få en förståelse för hur historiens gång påverkar dem både idag och framtiden.
– utvecklar förståelse av historiska företeelsers och skeendens bakgrund och samband och att dessa kan uppfattas, förklaras och tolkas ur olika perspektiv,
– utvecklar förmåga att urskilja historiska strukturer, utvecklingslinjer och förändringsprocesser,
– tillägnar sig kunskaper om betydelsefulla historiska gestalter, händelser och epoker,
– utvecklar sin förmåga att använda historien som verktyg för förståelse av andra ämnen,
– blir medveten om att historiskt givna samhälls- och kulturformer är tidsbundna och att varje tids människor skall bedömas utifrån sin tids villkor,
– förvärvar förmåga att bedöma olika texter, medier och andra källor som tolkar och belyser historiska förlopp.
Källa: Hermansson, Adler 2004 Historieundervisningens byggstenar- grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik
Ludvigsson, David (2009) vilken historia ska vi ha i skolan? I årsskrift för historielärarnas förening 2009
Om du har frågor eller funderingar skriv gärna en kommentar i bloggen på så vis kan vi hjälpas åt att förbättra sidan.
Politiken under 1800-talets Sverige
Ekonomisk utveckling och snilleindustrierna
Standardtid
Jordbruk
Infrastruktur
Frimärke
Folkökningen i Sverige under 1800-talet
Det finns många anledningar till varför folkmängden ökade så drastiskt under 1800-talet. I början av 1800- talet var folkmängden cirka 2,5 miljoner invånare, men i mitten av samma århundraden så hade folkmängden ökat med en miljon alltså cirka 3,5 miljoner invånare. En bondefamilj ute i landsbygden kunde bestå av 10 barn och detta var vanligt på den tiden. En anledning till den ökade folkmängden var den långa freden som besparade männen att gå ut i krig och få med sig sjukdomar hem. Sedan fanns det andra anledningar som till exempel den förbättrade sjukvården, upptäckten av vaccinet och sist men inte minst så hade jordbruket utvecklats och skapat större skördar där potatisen blev en viktig matkälla för människorna i Sverige.
Hur ser befolkningsökningen ut idag?
Källa: Berggren, Greiff (2000) En svensk historia från vikinatid till nutid
Sjukvård
Barnsängsfeber
På 1800-talet var det vanligt att mammorna dog då de födde sina barn. Detta kallades för barnsängsfeber. Ingen visste varför.
Philip Semmelweiss arbetade vid en förlossningsavdelning på ett sjukhus i Wien. Han hade lagt märke till att fler mammor dog på läkarnas avdelning än på barnmorskornas. Semmelweiss trodde att anledningen kunde vara den stora skillnaden mellan
läkares och barnmorskors uppgifter. En läkares uppgifter var bl.a. att obducera döda människor och sedan när det kom in någon som skulle föda sitt barn så gick läkaren oftast direkt över till förlossningsrummet utan att vare sig tvätta händerna eller byta kläder.
En dag så obducerade Semmelweiss en kollega, som dött av blodförgiftning efter att ha fått ett sår vid en obduktion och upptäckte samma symtom hos den döde läkaren som hos de som dog i barnsängsfeber. Han förstod då att det var läkaren som överförde bakterier från obduktionen till förlossningsrummet och det var de som gjorde att mammorna dog. Semmelweiss införde nu att alla skulle tvätta sig noggrant innan de förlöste någon. Efter det så minskade mödradödligheten dramatiskt.
Hur tror du att det är idag? Hur ser barnadödligheten och mödradödligheten ut idag?
Källa: Almgren Hans, Bergström Börje & Löwgren Arne, Alla tiders historia, 2006.
Vaccination
Smittkoppor var en otroligt smittsam sjukdom som många dog av.
Engelsmannen Edward Jenner framställde ett smittkoppsvaccin som kunde användas som förebyggande behandling. Man hade upptäckt att mjölkerskor som smittats av kokoppor inte smittades av smittkoppor. Från lymfan från en kokoppsmittad mjölkerska tillverkade han en vätska som han kallade vaccin. Den första vaccinationen i Sverige gjordes den 23 oktober 1801. Sverige var snabba med att dra nytta av Jenners upptäckt. År 1816 lagstiftade Sverige som första land i världen att alla barn under två års ålder skulle vaccineras mot smittkoppor.
Finns smittkoppor idag? Vad finns det för andra sjukdomar man kan vaccinera sig mot idag?
Källa: http://www.algonet.se/~hogman/slsjuk.htm
http://multimedia.skolverket.se/data/object/5228/522836.jpg
Skolan
Skolan
Skolan
1842 infördes folkskolan i Sverige. Detta innebar att alla barn skulle gå i skolan.
Innan så var det i stort sett endast de rika barnen som gick i skolan. De barn som inte gick i skolan var tvungna att vara hemma och arbeta för att hjälpa till med försörjningen av sin familj.
Barnen läste hemma varannan dag, det berodde på att det ofta var lång väg till skolan, men även att syskonen i samma familj ofta var tvungna att bära samma kläder. De fick alltså turas om att använda kläderna och gå till skolan. Skolböckerna fick de också dela på.
På vintern kunde vara så att några barn kom extra tidigt till skolan för att elda så att det skulle bli varmt i klassrummet.
Tänk om det skulle vara så för er i dag, hur skulle det vara tror du?
Politiken under 1800-talets Sverige
Under 1800-talet påverkades Sverige av de politiska förändringarna som ägde rum i övriga Europa. Man började rikta sig mot demokrati och parlamentarism som skulle innebära att kungen inte ska ha lika stor makt. Det bildades sammanslutningar, organisationer och demonstrationer mot dåvarande kung Gustav IV som var en enväldig sådan.
När Sverige förlorade Finland till Ryssland år 1809, blev det för mycket och detta ledde till att kungen avsattes. Men jämlikheten och friheten gynnades inte så mycket av detta utan ståndsriksdagen fortsatte att gälla och den nya kungen hade fortfarande en stor makt.
Vreden och missnöjet bland de flesta människorna i Sverige fortsatte att stiga och med detta fortsatte demonstrationerna. I bland gick det så långt att människor skadade sig och i vissa situationer dött när de drabbats samman med militären.
Även tidningarna spelade en stor roll i den politiska förändringen i Sverige. Med tidningarna nådde budskapen fram till många människor och därmed bildades opinioner som ogillade kungen och den rådande politiken.
År 1840 blev riksdagen mer präglad av frihet och jämlikhet. Kungen förlorade en del av sin makt. Men folket nöjde sig inte utan ville ha mer rättvisa och man var fortfarande missnöjd med fyrståndsriksdagen.
År 1862 blev det ändringar i kommunallagar detta innebar att sockenstämman ersattes med kommunalstämmor och detta skulle betyda att kyrkan förlorade sin makt och inflytelse och i stället skulle kommunfullmäktige styra i de stora städerna. Med dessa förändringar innebar det att folket i kommunerna skulle få rösta men bara om man hade inkomst och förmögenhet.
Under år 1865 avskaffade man fyrståndsriksdagen och ersatte den med tvåkammar riksdag . Första kammaren som väljs av landstingen och stadsfullmäktige i städerna. Och den andra kammaren som väljs av dem som hade en viss inkomst och egendom. Dessa regler för rösträtt gjorde att endast 5,5 procent av befolkningen skulle få rätten att rösta. Därför gynnades folket inte särskilt mycket av valet.
Det blev många strejkar och demonstrationer som fortsatte ända in på 1900-talet där det blev förändringar.

Hur ser politiken ut idag i jämförelse med 1800-talet?
Källa: Berggren, Greiff (2000) En svensk historia från vikinatid till nutid.
http://multimedia.skolverket.se/data/object/5286/528622.jpg
Separatorn
Telefonen
Skeppspropellen
Kameran
Stad
Ekonomisk utveckling och snilleindustrierna
Ta reda på, reflektera och diskutera
Vad tror ni påverkade den ekonomiska tillväxten under industrialiseringen?
På vilket sätt bidrog näringsfrihet, frihandel och gränsöppning den ekonomiska utvecklingen?
Förklara vad snilleindustrierna var och deras roll i den ekonomiska utevcklingen?
Ekonomisk utveckling och snilleindustrierna
Industrialiseringen medförde en rad viktiga reformer som bidrog till en ekonomisk utveckling i Sverige. Bland annat var det fullständig näringsfrihet år 1864 och frihandel år 1865 som infördes. Även gränserna öppnades och år 1860 var man inte längre tvungen att ha pass när man reste till andra län. Men det var också kända svenska uppfinningar som i sin tur grundade multionationella företag som kallades snilleindustrier som bidrog till en ekonomisk utveckling. Exempel på uppfinningar var microtelefonen (första väggtelefonen) av Lars Magnus Ericsson, tändstickor utan giftigt fosfor av Gustaf Pasch (som senare förbättrades av John Edvard Lundström) och den kände Alfred Nobel som uppfann dynamiten.
Källa: Lindqvist (2003) Historien om Sverige- från istid till framtid Stockholm: Norstedts förlag
Aktiviteter
Christensson, Jakob (red.) (2008). Signums svenska kulturhistoria. Det moderna genombrottet. Stockholm: Signum
Industrialiseringen
Källa: Christensson, Jakob (red.) (2008). Signums svenska kulturhistoria. Karl Johantiden. Stockholm: Signum
Christensson, Jakob (red.) (2008). Signums svenska kulturhistoria. Det moderna genombrottet. Stockholm: Signum
Lindqvist (2003) Historien om Sverige- från istid till framtid Stockholm: Norstedts förlag
Emigration
Sverige- det första land i världen som inför standardtid
Idag ser vi det som en självklarhet att ha samma tid i Borås som i Stockholm, men så har det inte alltid varit.
När järnvägsgenombrottet kom skulle man följa tidtabeller men problemet var att man hade olika tid, såkallad lokaltid, i olika städer. Det var exempelvis 24 minuters skillnad mellan Göteborgs- och stockholmstid. I femton år kunde man inte enas om samma tid. Men den 1 januari 1879 var Sverige det första land i världen som införde standardtid.
Källa: Linqvist (2003) Historien om Sverige- från istid till framtid Stockholm: Norstedts förlag
http://multimedia.skolverket.se/data/object/5040/504002.jpg
Sveriges första frimärke
Att skicka brev var ett viktigt kommunikationsmedel. Järnvägsrevolutionen förde även med sig genombrottet med frimärken på brev. Världens första frimärke trycktes i England år 1840. Sveriges första frimärke kom inte förrän år 1855 och medförde att postens första offentliga brevlådor sattes upp. Så här såg Sveriges första frimärken ut.
Det gula märket skulle vara grönt men trycktes av misstag och ses idag som väldigt unikt eftersom man bara känner till ett enda använt exemplar. Idag är detta frimärke ett av världens dyraste märke. 1885 såldes märket för sju kronor. 1998 såldes märket för 14 miljoner kronor.
Källa: Lindqvist (2003) Historien om Sverige- från istid till framtid Stockholm: Norstedts förlag